Det korta svaret
I en dagbok för skuggarbete skriver du om de reaktioner och sidor hos dig själv som du helst inte vill se: avunden när en vän berättar en god nyhet, ilskan som blev större än situationen var värd, det du kritiserar hos andra och i tysthet gör själv. Du skriver för att förstå var reaktionen kom ifrån.
En vanlig dagbok berättar vad som hände. En skuggdagbok stannar vid en enda reaktion och frågar vad den säger om dig. Det behöver inte vara en särskild bok: vilket anteckningsblock eller vilken anteckningsapp som helst duger. ”Skuggdagbok”, ”dagbok för skuggarbete” och engelskans ”shadow work journal” är namn på samma sak.
Om du letade efter en viss bok menar du troligen The Shadow Work Journal av Keila Shaheen, en arbetsbok med färdiga skrivfrågor. Den här sidan handlar om själva metoden, och den kan du börja med på ett tomt blad.
Var kommer idén om ”skuggan” ifrån?
Ordet kommer från psykiatern Carl Gustav Jung. Han kallade de delar av personligheten för ”skuggan” som du har skjutit undan eftersom de inte passade den du förväntades vara. Skuggan består inte bara av obehagliga saker. Ilska och avund hamnar där, och det kan också ambition göra, eller en talang som du blev retad för som barn.
Att skriva dagbok för skuggarbete är en modern självhjälpsvariant av den idén. Det finns ingen enskild metod som alla är överens om, så det som följer är ett enkelt sätt att göra det, byggt kring vardagliga reaktioner.
Skuggdagbok och vanlig dagbok: samma kväll, skriven två gånger
Skillnaden syns lättast i ett exempel. Båda anteckningarna nedan är påhittade, och båda beskriver samma lördagsmiddag.
Som en vanlig dagboksanteckning
Middag hemma hos Sara. Hon har fått jobbet som gruppchef och vi skålade för henne. Maten var jättegod. Jag var trött och gick vid tio.
Som en anteckning i en skuggdagbok
Sara berättade om sin befordran och mitt grattis kom en halv sekund för sent. Resten av kvällen räknade jag upp skäl till att hennes jobb är lättare än mitt. Det jag kände var avund. Under den fanns något som mer liknade rädsla: hon bad om den där rollen, och jag har aldrig bett om något på jobbet. Jag väntar på att bli vald. Att bestämma mig för att hennes jobb är lätt kostar mindre än att erkänna att jag vill ha det hon har och inte har sagt det till någon. I morgon skriver jag ner vad jag skulle be min chef om, även om jag aldrig skickar det.
Den andra anteckningen stannar vid ett enda ögonblick och kallar känslan vid dess rätta namn. Den letar efter det som ligger under avunden och slutar med en liten sak att göra. Lägg också märke till vad som saknas: det finns ingen dom över vilken sorts vän den som skriver är.
Så börjar du i kväll: fyra frågor
Välj en reaktion från de senaste dagarna som var större än situationen krävde. Hellre något litet: en kommentar som sved, ett meddelande du läste om fem gånger, någon du snäste åt. Svara sedan på fyra frågor med några meningar var.
- Vad hände? Bara det en kamera skulle ha fångat.
- Vad kände jag, och hur starkt? Använd det raka ordet: avund, skam, förakt, rädsla.
- Vad påminner det här mig om? Ett tidigare tillfälle då du kände likadant, eller en regel du lärde dig om vad du får vara.
- Vad skulle jag göra om jag erkände att det här är mitt? En liten handling. Ibland är handlingen bara att skriva det ärligt på sidan.
Ställ en timer på tio till femton minuter och sluta när den ringer, även mitt i en tanke. En eller två gånger i veckan räcker. Det är under dagarna däremellan du märker om samma reaktion dyker upp igen.
Exempel: efter mötet där jag inte sa något
- På planeringsmötet presenterade Jonas idén som jag berättade om för honom i tisdags. Jag sa ingenting.
- Ilska, ungefär sju av tio. Sedan skam över att jag var arg.
- Hemma hos oss kallades det att skryta när man sa ”det där var mitt”.
- Nästa gång säger jag: ”Jag vill lägga till en sak, vi pratade om det här i tisdags.” Det är helt enkelt sant.
Exempel: kollegan som ”gör sig märkvärdig”
- Emma lade upp inspelningen av sitt konferensföredrag i teamets kanal. Jag himlade med ögonen och reagerade inte.
- Irritation, kanske fem av tio.
- Jag blev tillfrågad om att hålla ett föredrag förra året och sa att jag hade för mycket att göra. Jag hade tid. Jag var rädd.
- Fråga om platsen i vår fortfarande är ledig.
Det andra exemplet visar något som nybörjare ofta missar. Det du avfärdar hos någon annan är ibland något du själv vill och inte har tillåtit dig att prova.
Skrivfrågor för skuggarbete för nybörjare
Börja med vardagliga reaktioner, och spara barndomen och dina tyngsta minnen till senare eller till ett samtal med en terapeut. Ta en fråga åt gången.
- Vem irriterade mig den här veckan, och vad gjorde den personen exakt?
- Vilken komplimang viftade jag bort nyligen?
- Vad sa jag ja till och gick sedan och retade mig på?
- Vems framgång var svår att höra om?
- Vad är jag snabb att kritisera hos andra som jag också gör själv?
- Vad hoppas jag att ingen på jobbet får veta om mig?
- När bad jag senast om ursäkt utan att mena det?
- Vad ville jag ha den här veckan utan att be om det?
- Vilken känsla dolde jag den här veckan, och hur reagerade jag i stället?
- Vad beundrar jag hos någon annan och har bestämt är ”inget för mig”?
En fråga som du svarar ärligt på säger dig mer än tio som du svarar snabbt på. Om du vill ha fler att välja bland kan du titta på guidad dagbok eller läsa åtta exempel på självreflektion, där varje exempel parar ihop en situation med en användbar fråga.
Vad ger det att skriva dagbok för skuggarbete?
Det du rimligen kan hoppas på är blygsamt och praktiskt: att du upptäcker en välbekant reaktion lite tidigare, att du kan sätta ord på vad du kände, att du inte är lika snabb att bestämma dig för att hela problemet är den andra personen. Eftersom anteckningarna är daterade kan du också se om samma reaktion kommer tillbaka i samma slags situation.
Var försiktig med större löften. Skuggarbete är inte evidensbaserat: enligt WebMD:s översikt över skuggarbete (på engelska) har forskare inte studerat det tillräckligt för att veta om det fungerar. Skrivandet kan ändå vara värt din tid, men ingen kan ärligt lova dig att du blir läkt av det.
En skuggdagbok är ett sätt att tänka ärligare på papper. Den är ingen terapi, och den behandlar varken ångest, depression eller trauma.
När ska du sluta eller söka hjälp?
Sluta skriva om du börjar få panik eller känner att du stänger av, eller om det kommer upp ett minne som känns för stort att bära ensam. Stäng dagboken och gör något vardagligt, som att diska eller gå en promenad. Tre andra tecken säger att du behöver ändra kurs:
- Varje anteckning slutar i en dom. ”Jag är en hemsk människa” är självkritik, och den lär dig inget nytt. Gå tillbaka till den första frågan och beskriv bara vad som hände.
- Du kretsar kring samma händelse i flera dagar. Om inget nytt dyker upp ältar du (här ser du hur du skiljer ältande från självreflektion). Låt ämnet vara i en vecka.
- Du använder ”det är min skugga” för att ursäkta något som någon gjorde mot dig. En del ilska är en rimlig reaktion på att ha blivit illa behandlad.
Om du har varit med om trauma, eller lever med depression eller ångest, ska du skriva på det här sättet tillsammans med en psykolog eller terapeut och inte på egen hand. Om du har tankar på att skada dig själv, kontakta en stödlinje eller ring nödnumret 112 nu.
En praktisk sak: du skriver bara ärligt om du är säker på att ingen annan läser. Förvara en pappersdagbok där ingen kommer åt den, eller använd en app som går att låsa.
Om du vill använda en app: Tellself
Tellself är en allmän dagboksapp, och ett anteckningsblock fungerar för allt som står ovan. Om du föredrar en app är det här de delar av Tellself som passar den här sortens skrivande:
- Du kan tala in ett inlägg i stället för att skriva det. Vissa saker är lättare att säga högt än att skriva ner.
- Varje inlägg får AI-genererade insikter, och med tiden bygger appen upp teman och diagram inom områden som relationer och stress. Då blir det lättare att få syn på en reaktion som kommer tillbaka gång på gång.
- Din dagbok lagras på din enhet, om du inte slår på molnsäkerhetskopia. För att skapa insikterna laddas ett inlägg upp tillfälligt för AI-bearbetning, och det sparas inte på Tellselfs servrar.
- Du kan låsa appen med lösenord, Face ID eller Touch ID. Dagboksanteckningar med AI-insikter ingår i gratisversionen, och premiumrapporter kräver en prenumeration.
Se AI:ns insikter som något att fundera över. De kan vara fel, och slutsatserna är dina att dra. Tellself är ingen ersättning för professionell terapi.